13 sept 2008

Livet. Jag vet att det är så här det är. Men ändå känns det.

Sätter på Glasvegas, låt 3, Daddy's Gone. Allt kommer över mig. Nu blir det gråt. För allt och inget. Men innerst inne vet jag ju hur allt är föränderligt och alltså är det glada tårar. Som bara vill ut. Tårar för C, som är så underbar att jag vet inte om han fattar hur mycket, som förstår. Den här låten kommer bli en som stannar i höst. Längre än så också.

Jag saknar min brorsa. Tror han skulle gilla Glasvegas. Tar med en skiva nästa gång jag åker ner. Och In Treatment. Glöm inte.

Man slängs lite hit och dit och ibland undrar man vem som bestämmer. Jag behöver lite kontroll, bara lite, men ibland har man ingen. Flowers and Football Tops, en till bästing.

Jag vill ha möjligheten, möjligheten att dra imorgon, möjligheten att leva varje dag fullt ut. På mitt sätt.
Blä, det här livet. En lördag i september.

/S